Annicas liv

Något ovanligt pågår. Det kommer ner något blött från himlen....
Hmm, har hört talas om något som kallas regn men det var så länge sen så jag minns inte riktigt.

Hur som helst verkar det vara bäst att hålla sig inomhus. Har i princip tillbringat hela den senaste veckan utomhus så det känns nästa lite skönt. I söndags var det äntligen dags för skidpremiär. Kl 4 i den arla morgonstunden satte vi oss i bilen och styrde kosan mot Schweiz. Det är i Schweiz det händer! Klockan åtta stod vi på skidorna och begav oss iväg uppåt. Jag tyckte det var väldigt trevligt med alla lappkast och kämpandet uppåt tills jag insåg att det också var här jag skulle åka ned. Hade jag kanske överskattat mina alpina kunskaper?? Bestämde mig för att det var bäst att förtränga problemet ett tag till och kämpa på uppåt. En bit innan toppen blev det ännu brantare och snön var hård. När skidorna släppte och jag började kana ner för sluttningen tänkte jag att nu är det slut, det är här på ett berg i Schweiz jag ska dö. Så illa var det nu inte, utan jag fick stopp på mig själv och kunde efter lite peppning från Mattias och Julia ta av mig skiodorna och gå biten som var kvar upp till toppen.
Väl uppe var allt glömt och jag sken i kapp med solen!

Vägen ner var en utmaning. Klarade mig med en vurpa men jag är glad att ingen filmade. Hade kunnat bli nåt att använda i utpressningssyfte annars.

Väl nere styrde vi trötta och möra i benen kosan mot en liten by vid en fin sjö där vi mumsade lite glass.

Efter söndagens kick, var jag sugen på fler äventyr. Så på måndagen åkte jag och Mattias upp I Schwarzwald och tog en tur upp på Feldberg, det högsta berget i Schwarzwald. Inte så högt, men jag är ju lite besatt av toppbestigning så det var ett nöje att vara där. Efter lite paus vart det klippklättring och ännu lite med dödsånest. Men oj vad det är kul att klättra ute, klätterhallen kan slänga sig i (klipp)väggen!

Ja nu har jag alltså lugnat ner mig lite och sitter spanar på internet och spanar efter nya utmaningar!!

Några idéer??!

Vem vill sitta och blogga när man kan vara ute och uppleva....kanske dålig ursäkt för att inte skriva i sin blogg, men nu är det ju sant.

De senaste veckorna har vart fullproppade med händelser. Vid påsk började det med träningsläger i Tessin, södra Schweiz. Det var helt sjukt brant, men också otroligt rolig orientering. Äntligen fick man lov att använda hjärnan lite, till skillad från i Tyskland där det mest är benen som får jobba. Tyvärr var inte hjärnan alltid på min sida och det vart ett antal höjdkurvor extra här och var....men var gör väl det?

Sen var det slut med det seriösa träningslivet och tillsammans med Hanna och Kristina vart det istället europaturne´. Ungefär som amerikanerna drog vi runt och besökte de stora städerna. Venedig, Trieste (kanske inte så stort), Ljubjana, Zagreb, Budapest och Prag prickade vi av på listan. Låter kanske stressigt men vi han med ungefär 3 dar i varje stad och en hel del utflykter runtomkring också.

Topp 3 var:
1. Allt med Slovenien (hit måste man fixa ett träningsläger, så himla vackert!)
2. Tjeckiskt öl
3. Prags caféer

Botten 3:
1. Nattåg där man blir väckt av passkontollanter som lyser en i ögonen med stora ficklampan och zigenare som försöker sno ens grejer.
2. Ungerskt vin
3. Hostel där det inte bor någon, och kackelackerna kryper ner i ens väska.

Så ja, mycket har upplevts. Nu är vi tillbaka i Freiburg och njuter av sommaren. 29 grader visar termometern idag. Så nu ska jag åka och hyra skidor. På söndag blir det en tur till Schweiz ialla fall, man kan ju aldrig få för mycket vinter. 

Annars är det lite separationångest som börjar smyga sig på, åker ju snart hem. Men jag saknar alla där hemma också så det ska bli kul. 

 

Imorgon är det grammatikprov. Prov/tenta brukar ju oftast innebära en obehaglig känsla av stress i magtrakten, förenat med sena kvällar och tidiga mornar framför böckerna. Sa är det inte riktigt här i Tyskland. Men jag drömde ju lite mardrömmar i natt, sa lite nervös är jag kanske i alla fall. Det var nat om ett par borttappade nycklar...kanske hade samband med att jag just fatt betala för de nya kopiorna av nycklarna jag tappade när jag var ute och sprang. Sved i planboken...och tydligen i hjärtat.

Eller är det kanske inför söndagen jag är nervös. Halvmaratonpremiär. Ska bli spännande att springa Freiburgs alldeles egna maraton, ok jag ska ju fuska men ända. Hittils är det knappt 11 000 anmälda och fler lär det bli om det, som det ryktas, ska bli 17 grader och sol. Dessutom väntar ett live-band var 500:ade meter. Camilla i klassen ska ocska springa sa pa lördag sk a vi pa förberedande pastaparty. Vet inte vad det är men jag är riktigt svag för sana här lopp av olika slag. Är det den kollektiva glädjen eller vad?

I helgen var jag i Schweiz (igen). Den här güngen stod snöskotur pa programmet, tillsammans med en tävling i Basel pa söndagen. Efter ett tag förstod jag tekniken med snöskor (man maste ga bredbent och lyfta mycket pa fötterna) och da bar det snabbt av uppför bergskanten. När solen tittade fram var det extremt varmt och svettningen var i klass med ett spinningpass. Pa kvallen lagade vi middag och zappade mellan tusen tv-kanaler utan att hitta natt vettigt.
Söndagens tävling är en san man helst vill glömma. Snö, kallt, förfrusna händer, daligt med koncentration...ja, som sagt det var redan glömt.

Sitter här pa universitetsbiblioteket och internettar. Tyskarna har lov just nu sa det är ganska lugnt, men annars en otroligt bra spanarplats. Vissa saker har jag fatt ändra i min tyskbild sen jag kom hit.
Jag trodde innan att tyskar:
var fula
var daligt klädda
lysnade pa kass musik
drack massor med öl
at kakor till frukost

Jag tror (vet?) nu att tyskar:
ocksa kan vara snygga
inte gar runt i 80-talskläder
pratar om normala saker
dricker jättemycket öl
äter brötchen fran bageriet till frukost
spela ace of base och roxett pa radion


Snart är det pask. Innebär Träningsläger i Tessin (södra Schweiz) och tagluff i europa. Det ska bli en härlig semester fran allt slit här i Freiburg :-)

Här har i alla fall våren kommit på riktigt. Påskliljor, vitsippor och tussilago. Träden börjar slå ut och....ja allt det där ni vet, som bara får en att le. Förra veckan bjöd på en inte allt för rolig resa hem till Sverige. Några dagar då tårar blandades med skratt och det gråmulna vädret påminde om varför Sverige inte är en hit i mars. Men som sagt nu tillbaka i det som mer och mer känns som hemma. Ett hemma där man en fin dag som igår, kan bestämma sig för att hyra en cykel och ta en lååång cykeltur, eller ett hemma där man kan lägga sig i sängen efter lunch och sova middag, eller ett hemma där man kan sitta en hel eftermiddag på ett café och spana på folk...och allt detta utan att känna dåligt samvete över att man borde plugga eller göra något annat. Det är kanske inte så jag vill ha det hela livet men just nu passar det mig väldigt bra! Gjorde en grym cykeltur igår också. Jag och Camilla (orienterare i klassen!!) hyrde cyklar och trampade oss 1000 höjdmeter upp och sen släppte vi på utför. Stel som en pinne av köld när man kom ner men jäklar va kul det va....får helt klart börja spana in cykelmarknaden! Naja, kort rapport som i alla fall borde lugna alla som är oroliga för att jag ska slita ut mig och gå in i väggen här nere :-)

ok, jag erkänner jag är inte så haj på det här med datorer, men jag menar ni kan ju läsa inlägget tre gånger, det är ju såååå intressant! :-)